Denna lilla dam är en otroligt busig liten rackarunge. Utseendemässigt må vara att hon främst tar efter sin pappa, men temperamentsmässigt är hon främst lik sin mamma. Hon har fått alla de goda och några av de inte riktigt så goda vanorna Shanda hade och hon är väldigt rolig. Precis som sin mamma gillar hon att sitta på min axel. Hon har också en del konstiga rutiner när hon träffar nya människor. Man kan lätt bli lurad att tro att hon är väldigt blyg och inte gillar folk, men när hon väl blivit upplockad av en av de som är här på besök och blivit presenterad och fasthållen en kort stund så kommer saken i ett helt annat läge. Hon snurrar runt fötterna och buffar med huvudet mot allt som kommer inom räckhåll och det finns inte en chans i världen att hon lämnar dig i fred :-)

Kell kunde varit större, men har ett excellenta längder på huvud, kropp och svans och ger ett mycket bra helhetsintryck. Öron, ögon och haka är också mycket bra. Hon har många av de vackra och karaktäristiska särdrag som jag uppskattar så mycket i den Norska Skogkatten.

Sista dagen i augusti blev vi tvungna att låta Kell somna in. Hon hade en knöl i magen som växte mycket snabbt. Cancer tog min lilla Kell. Huset är mycket annorlunda utan henne. I saknar att ha henne kring fötterna med alla hennes udda vanor och sitt sätt.

Mamma till följande kullar: